Helvetes jävla skit, det bara kom över mig nu på jobbet, den jävla hemska årsdagen är på lördag!
Det är inte ens länge kvar tills det har gått ett helt år! Ett helt år av krossat hjärta och saknad.
Har såklart tänkt på denna dagen i flera månader men det var ju så länge kvar. Hur har vi kunnat leva vidare ett helt år utan våran fina Tilda.
Pressar verkligen bort alla känslor, orkar inte ta tag i dem. Orkar inte känna saknaden. Gråter varje dag men tar bort tankarna så fort det bara går men nu är det ett helt år sedan värsta dagen i våra liv var och har vi levt med den tomheten och saknaden varje dag i ett år!
Jag har haft så mycket att tänka på nu det senaste, Johan fyller 30 år snart och skall ha någon fest?, sen är det många kalas Ella skall gå på, Ella skall själv ha sitt första kalas för kompisarna vilket också är sån stor ångset. Vi hade ju planerat och köpt och fixat inför Ellas första barnkalas förra året och så dör Tilda dagen innan. Kommer ihåg min panik inför det så väl, satt på sjukhuset på fredagskvällen och hade sätt min dotter dö och jag tänker på alla som skulle komma på Ellas barnkalas, det skulle ju komma dagen efter. Skickar iväg ett sms till alla föräldrar snabbt sent på fredagkväll, har tom sparat det jag skrev till dem.
Tyvärr gav mitt meddelande större panik hos mig eftersom jag inte ville ha något svar så visste jag inte om det hade kommit fram heller.
Ella blev ju såklart väldigt ledsen över att inte få ha något efterlängtat kalas, men det skall hon få i år. Det enda jobbiga är att hon vill ha det på samma ställe vi skulle ha det förra året och det är rätt ångestladdat. Har sån dålig känsla över det. Men det är bara att bita ihop, kalaset är på söndag och Ella skall få ett bra kalas!
Hemska år och tyvärr blir det bara fler, gråter av bara tanken! Har jag inte fått träffa Tilda på ett helt jävla år!
Senaste kommentarer