Haft det bra och då smällar det till
Helgen har varit väldigt bra, faktiskt väldigt bra.
I fredags var Johan inne i stan och kollade IFK och sedan drack han lite öl med dem ifrån matchen. Så jag och Ella hade en riktigt mysfredag.
Först åkte vi till svärmor och åt middag med dem och sen fikade vi, efter det åkte jag och Ella hem och kollade på idol. Äntligen fick Ella kolla på hela utan att behöva gå och lägga sig.
Så mysigt att få natta henne, vilket inte händer så ofta längre då bara pappa gäller och dem delar även säng numera. Tror det är bra för både Johan och Ella, en stor trygghet, men i fredags bestämde vi att Ella skulle sova jämte mig och oj vad mysigt jag tyckte det var, somnade direkt med henne.
I lördags spelade Johan match ute på styrsö och dit orkar inte jag ta mig, så jobbigt att hitta parkering och ta båten, sen dessutom gå långt till planen. Nej du, jag och Ella åkte till svärfars jobb, dem hade öppethus så det fick bli en bra aktivitet.
Han jobbar på Gryaab (bajsverket som vi kallar det??) , så det var en minsan luktande tipspromenad vi genomförde och Ella var inte speciellt road faktiskt ?
Bättre med bulle och Festis som man fick. Men vi var där ett par timmar men hade ändå 2h tills Johan skulle bli hämtad. Så jag och Ella åkte hem till Jessica och Roni och deras små pojkar. Alltid lika trevligt.
Hämtade bara upp Johan och åkte tillbaka och åt middag med dem.
Idag skulle vi på visning kl 13, men innan dess åkte vi in till stan och käkade frukost/lunch.
Visningen gick både bättre och sämre än förväntat. Imorgon är sista visningen och då får väl vi prata ihop oss om det är något vi vill ha, är en bit utanför Frölunda som vi bor i nu.
Efter visningen tillbringade vi eftermiddag/kvällen med Jessica och Roni. Så kul att deras minsting har börjar ge leende till oss båda två och inte bara blivit livrädd för oss haha.
Men nu på kvällen kom det som en våg över mig, så jag åkte till kyrkogården. Var helt kolsvart, belysningen ifrån vägen hjälper ju inte så mycket, men Tildas plats lös fint. Varför har inte fler ledljus vid gravplatserna? Så himla fint.
Väl där storgrät jag, riktigt hysteriskt och satt i bilen och skrek, grät och ropade massor efter henne. Så har jag aldrig gjort innan men kände mig så ARG på allting, arg för att hon dog i mina armar, arg för att hon inte finns här, arg för att jag inte gjorde något.
Vill ju bara att allt skall vara som för ett år sedan, innan hon blev sjuk och vi levde ett normalt liv.
Saknar henne så ofantligt mycket, gör ont i hela kroppen på en.