Hur kan det göra så ont att skratta och le? Att det kan växla från en helt ok dag till man bara vill lägga sig och dra täcket över huvudet.
Dagen började bra, trött men på gott humör. Var på Johans jobb (mitt nya från den 1/10?) och skulle fixa lite grejer, efter det åker jag till mitt nuvarande jobb och springer på några kollegor jag inte träffat på väldigt länge, vi skrattar och pratar en del, jag skrattar mest efter kollegan kommenterat mitt skratt ? har det allmänt trevligt där, alltid lika kul att träffa dem.
Var inne på jobbet i 20 minuter kanske och direkt jag sätter mig i bilen börjar jag gråta. Och så har resten av kvällen varit, nedstämd, ledsen och gråter.
Mår jättedåligt och det gör så fruktansvärt ont. Man kan inte förklara känslan, tomheten, saknaden man känner och kan verkligen inte sätta ord på det utan mer än att säga det gör så förbaskat ont och man saknar Tilda något hemskt mycket.
Hur kan en dag som började så bra och man började skratta lättare än på länge och helt plötsligt vänder allt utan ingenting har hänt?
Hatar att må så här. Hatar att det är så här. Hatar att inte ha kontroll över mina känslor. Hatar tomheten. Hatar att Tilda ligger själv. Hatar att Tilda inte är här. Hatar orättvisan.
Hatar allt.
Jag saknar henne så otroligt mycket!??❤️
Senaste kommentarer