Ängeln Tilda

Dagen för våra barn som aldrig fick chansen

Riktigt länge sedan jag var inne här och skrev men har varit så mycket, vi har flyttat, renoverat, flyttat in oss svärmor under tiden flyttat hem igen och jag har fyllt år men framförallt har jag inte orkat.

Orkar inte känna eller tänka, det är alldeles för mycket smärta och tar sån fruktansvärd energi. Har absolut inte orkat kollat igenom gamla bilder eller gamla sms, har ingen koll vad som hände för ett år sedan just nu, har på ett ungefär men vill inte veta exakt. Hade ju tanke att förmedla vad som hände för ett år sedan men orkar inte.

Hon finns ju alltid med i huvudet mer eller mindre men jag orkar inte, det finns ingen botten på smärtan man känner.

Att det är så energi krävande att sörja.

Bär vitt för våra små som aldrig fick leva❤️

Idag är det dagen då vi skall minnas våra små som fick lämna alldeles för tidigt och dem som aldrig fick chansen alls!

Det är så fruktansvärt att det ens finns en sån här dag, varför skall det behövas?

Jag skall försöka orka skriva lite mer nu igen men det är svårt. Tyckte det var skönt innan och det är det fortfarande men tar en sån energi att minnas allt och saknaden gör så himla ont. Enklare att trycka bort smärtan stundtals.

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats