Operationen gick bra och lungdränet ger ut en massa vätska.
Läkarna ger henne morfin för hon inte skall ha ont, men det slår ut henne helt. Man får ingen kontakt med henne och när hon tittar på en så finns det liksom inget bakom hennes ögon, hon är inte där. Så jäkla läskigt att se henne sån. Men man vill inte att hon skall ha ont.
Ett dygn senare stängde dem av lungdränet och skulle göra en ny röntgen på kvällen för att se hur lungorna såg ut då, om man antingen skulle starta upp dränet igen eller om man skulle plocka bort det.
När jag bytte en blöja på henne så upptäckte jag att hela hennes underliv hade blivit svullet. Det var inte lite svullet heller, helt stenhårt.
Jag blev jätteorolig över detta och på något sätt kunde jag känna smärtan hon måste ha, något man kunde relatera till, inte för jag har haft det så utan att man kunde förstå hur jäkla ont det måste göra.
Hon fortsatte att gå upp i vikt, vilket jag tyckte var så konstigt eftersom man fick ut mellan 700-900ml vätska ur lungan. Ännu ett slag i ansiktet.
Men röntgen gjordes sent på kvällen och ena njurläkaren jämförde bilderna innan och efter lungdränet och det var stor skillnad, även om han inte är någon expert på att läsa av röntgen bilder, så kändes det skönt i alla fall.
Läkaren kollade även till hennes underliv och tyckte det var svullet och hårt men trodde det var för hon hade suttit upp hela dagen så vätskan har sjunkit neråt och i underlivet tar det ju stopp så därför var hon så himla svullen.
Imorgon skulle dränet bort och man skulle göra en biopsi på njuren.
Senaste kommentarer